SEGLING I KROATIEN
20070928

 



SKÄRGÅRD I HJÄRTAT AV EUROPA

Adriatiska havets östra kust, som hör till Kroatien, utgörs av öar och stränder inramade av Europas fastland. För att nå denna skärgård måste tyskar, österrikare eller tjecker och ungrare bege sig söderut, fransmän österut, italienare i nordostlig eller nordlig riktning och greker mot nordväst. De adriatiska vattnen har trängt långt in i kontinenten och dess östra kust pryds av 1 185 öar och skär. Tack vare sin flikighet är den kroatiska kusten hela 5 951 kilometer lång.

Redan under antiken, innan kroaterna befolkade dessa trakter, var detta en av de viktigaste sjövägarna. Grekiska kolonier sträckte sig långt norrut, anda till Tragurium [dagens Trogir] och under romartiden blev Adria det stora kejsardömets innanhav. Under medeltiden reglerades dess sjöfart av Venedigs makt, och sedan kom fransmän, engelsmän och slutligen österrikare.

Även kroater är duktiga och erfarna sjömän. Dubrovnikrepublikens segelfartyg korsade redan under 1200-talet hela Medelhavet och några sekel senare, efter de stora geografiska upptäckterna, begav sig segelfartyg från Peljesac och Losinj till Nya världens kuster. De okuvade sjörövarna från Senj och Neretvadeltat regerade över de interna kanalerna och haven.

Tiderna då man kämpade för att dominera havet i Europas hjärta är för alltid över och Adriatiska havet uppsöks nu av båtägare från hela Europa som söker en fin atmosfär för sina seglingar. Här kan de också utnyttja den mycket utvecklade nautiska infrastrukturen. Många förvarar sina båtar i kroatiska marinor, en del lämnar sina yachter vid Adrias italienska kust och alltfler hyr båtar. Många kommer också från avlägsna Medelhavshamnar och kuster för att segla i den kroatiska delen av Adriatiska havet.

Vad är det som attraherar? Till att börja med är det kanske de många öarnas och kustens mångfald, städerna och människorna, fisk och vin men framförallt atmosfären. I den kroatiska delen av Adria kan man fortfarande uppleva livet som det var för några årtionden sedan, träffa människor som lever i en harmonisk samklang med hav och natur, hitta avskilda vikar där man har en strand alldeles för sig själv och där den enda ljudkulissen är vågornas dyningar och syrsornas sång.

För båtfolk, särskilt seglare, är öarna i Adriatiska havet idealiskt fördelade. De sträcker sig, med smärre avbrott, utmed större delen av kusten, från Rijeka till Dubrovnik. Med ett inbördes avstånd på oftast under tio nautiska mil bildar de många sund mot fastlandet och sinsemellan. På öarna och fastlandet finns ett och ett halvt tusen vikar och hamnar där man kan förtöja eller kasta ankare för övernattning.

Det är en idealisk miljö för segling men även för kryssning med motorbåt eller en mindre båt för sportfiske. Ingenting är långt borta och ändå kan ni, om ni så önskar, fördriva hela dagar till sjöss. Kommer det väderomslag eller blåser det upp kraftigt, finns det alltid någon plats nära till hands där ni lätt och säkert kan ta skydd. Precis som andra hav är Adria dock inte ofarligt – det gäller att känna igen dess vindar, vanor och nycker och att vara lyhörd för regler för att seglingen skall vara säker och därmed angenäm.

Adriatiska havets förhärskande vindar är båtägare i huvudsak väl förtrogna med. De är nordostlig bura [uttalas burra], lågtryck- och högtryckbura, sydostlig jugo, lågtryck- och högtryckjugo, lebic (sydvästlig), maestral (nordvästlig), levant (östlig), vinterlevant, pulentada (västlig), tramuntana (nordlig) och burin. Var och en av dessa vindar har sina särdrag som finns beskrivna i alla bättre sjöguider.

Under seglingssäsongen är förutsättningarna för båtfärder, inklusive segling oftast gynnsamma. Maestral och tramontana är de vanligaste och för segling behagligaste vindarna. Detsamma gäller levant. Kraftiga jugovindar är under sommaren tämligen sällsynta. Även om buran då också avtar lite i styrka, bör man vara observant på den, liksom på den kraftiga stormvinden från väst, sommarneveran.

Kustens flikighet, strömmar och lokala vindar gör navigationen intressant. På båten händer det hela tiden någonting och man måste vara beredd på det mesta. För att nå målet måste man ena ögonblicket länsa och så segla motvinds eller passera en trång passage. Denna variationsrikedom präglar även kryssning med motorbåt.

Landskapet förändras ständigt medan ni seglar. På sina håll ligger kusten nästan folktom och öde, pinad av vinterstormar, som t ex på öarna Rabs eller Pags norra sidor. De sydliga sidorna är vanligtvis täckta av rik växtlighet, särskilt ju längre man kommer söderut. Ena ögonblicket seglar man utmed tät granskog som tagit sig ända ner till havet, som t ex på Lastovo eller Jakljan, i nästa stund möts ögat av buskvegetation eller karst. Man passerar förbi medelhavsstäder men också små fiskarsamhällen. Ofta hittar man vikar där det bara finns två, tre hus. Stränder som Zlatni rat i Bol, som byter skepnad beroende på vindriktningar, ska man heller inte glömma.

Samhällena på öarna är skiftande och intressanta och det är värt mödan att lära känna dem. Många av dem, som t ex Korcula, Hvar och Vis, har sina rötter i antiken och uppvisar prov på de tidigare periodernas stadsbyggnadskonst. Andra orter är av betydligt senare datum och har uppstått som fiskarsamhällen eller som hamnar för större orter i öarnas inre. Eftersom många öbor levde av jordbruk byggde de i regel sina inlandsboningar på sluttningar invid bördiga fält. Sådana orter har bevarat en stor del av sitt ursprungliga utseende, fast med färre invånare, och när man besöker dem möts man av en gången tidsanda.

Adriatiska havet kan indelas på olika sätt. Den vanligaste indelningen är i en nordlig och en sydlig del med brytpunkten vid udden Planka mellan Rogoznica och Primosten. För sjöfartens behov kan den norra delen i sin tur indelas i tre sektorer: Istrien, öarna och kusten i Kvarnerområdet och under berget Velebit samt Zadars och Sibeniks övärld och kustremsa. Adrias södra del omfattar sträckan från Rogoznica till udden Prevlaka på gränsen till Montenegro. Alla dessa delar är sinsemellan olika och var och en är intressant på sitt speciella sätt.

Istrien

Istrien och dess kust är för många båtägare den första bekantskapen med Adriatiska havets kroatiska del. Anländer man från Slovenien, Trieste, marinorna Monfalcone eller Lignan, eller Venedig och Ravenna brukar man segla in i någon hamn eller marina på Istriens västkust. Den istriska kusten är låg och mjuk, med ymnig vegetation och orter av speciell karaktär. Rovinj, Porec, Vrsar och Pula är dess pärlor.

Kusten är flikig, med många bukter, men det gäller att vara observant på långgrunda vatten, särskilt på den västra sidan. På samma sida finns även Brijunis ögrupp, en nationalpark som är unik med sin flikighet, vegetation och landskapsarkitektur samt öarna framför Rovinj och Pula. Här finns också många stora och välordnade marinor.

Kusten i öster är helt annorlunda. Om man bortser från vikarna Medulinski zaljev och Premanturska uvala långt i söder är ostkusten, trots många vikar och bukter, betydligt brantare och långt mindre befolkad ända fram till Moscenicka draga, Lovran och Opatija. En sådan kust utgör en viss utmaning – även här finns plats för segling och för vila. Därför kan t ex Raski zaljev (Raskibukten) eller Krnicka luka [Krnicahamnen] och Rabac vara något av en upptäckt. Och när man anlänt till Opatija är man redan ordentligt inne i Kvarnerområdet.

Kvarner

Öarna och kusten i Kvarnerområdet och under berget Velebit ger en helt annan bild. Kusten är till synes kärv, rakt inunder höga klippor som stupar ner mot havet. Öarnas norrsidor är ofta kala och vindpinade medan de södra prunkar av allsköns medelhavsväxtlighet. Här är de stora öarna Krk, Cres, Losinj, Rab och Pag, men också de mindre Susak, Ilovik, Premuda, Silba, Olib, Ist och Molat.

Både på fastlandet och några av öarna finns stora och moderna marinor som t ex i Icici vid Opatija, eller i Cres och i Punat på ön Krk. Den vanliga seglarrutten som förbinder norra och södra Adriatiska havet går genom kanaler mellan dessa öar och under säsongen är den fylld av segelbåtar och yachts som skyndar på sin väg söderut eller är på väg tillbaka.

Vid denna kust finns ett övermått av vikar och ankringsplatser där båtägaren kan hitta det han trivs med. Det räcker att uttala namn som Punta Kriza [Korsets udde], Artatore, Ilovik, Krijal, Brgujski zaljev [Brgujbukten] för att frammana bilden av ett pärlband av säkert ankrade båtar. Sundet under Velebit är helt annorlunda. Det nästan nakna landskapet dyker brant ner i havet men även här är det möjligt att hitta skönhet och avskildhet på små stränder, i vikar eller bukter som t ex Zavratnica.

Dalmatien

När man på väg söderut passerar Sedmovrace inträder man i Zadars och Sibeniks övärld. Här möter återigen den låga och bördiga kusten några av de äldsta stadsbebyggelserna vid Adriatiska havet: Den lilla staden Nin, Zadar, Biograd och Sibenik är överfyllda med spår efter det förgångna. Det är också därifrån som kroaterna först gav sig ut på havet. Framför kusten finns en lång rad av öar. Dugi otok, Ugljan och Pasman, Kornati, Iz, Murter, Zlarin, Zirje, Prvic och den oförlikneliga Krapanj är endast några av dem.

Här är det bara att välja: att njuta av den naturnära atmosfären i nationalparken Kornati i sällskap med befolkningen där eller att besöka små samhällen på öar. Eller varför inte söka sig till ensamheten eller ankra i vikar som Telascica eller Tijascica – alla möjligheter står öppna. Kanske väljer man att segla djupt in mot fastlandet, förbi Sibenik, genom floden Krkas mynning och över Proklanskosjön till den lilla staden Skradin. Där finns en marina och ankringsområden nära nationalparken Krka, vars vattenfall inte lämnar någon oberörd.

Den dalmatinska kusten och öarna belönar besökarna med sin unika skönhet. Unika är också städerna vid havet. Startar man från Dubrovnik i riktning mot Split och Trogir är pärlor som Hvar, Korcula och de numera återupptäckta Vis och Lastovo endast en del av den prakt som väntar. Även här reser sig höga berg över kustremsan, som t ex Biokovomassivet vid Makarska. Men till skillnad från det kala Velebit sluttar här stora och täta tallskogar ända ner till havet.

De dalmatinska öarna bedöms allmänt vara de vackraste i Adriatiska havet och förtjänar att räknas upp. Drvenik Veliki i mali [Stora och Lilla Drvenik], Solta, Brac, Hvar, Vis, Bisevo, Svetac, Korcula, Lastovo, Susac, Mljet, Jakljan, Sipan, Lopud, Kolocep och Lokrum är de största och vackraste bland dem. Lägg till dessa den mytomspunna Palagruza långt ute i öppna havet. Här finns också halvön Peljesac.

Att segla i sunden mellan öarna är en stor upplevelse. Det spelar ingen roll om det är råder stiltje, om det är sommarmaestralen som fläktar eller om det har blåst upp till bura eller jugo: ni passerar genom ett underbart medelhavslandskap, gamla städer och fiskarbyar. Även här väntar marinor, hamnar och vikar på er. En del marinor är unika. Till dem hör ACI i Split där ni får en båtplats praktiskt taget mitt i Diocletianuspalatsets hamn, Komolac i Dubrovnik där ni befinner er långt in i fjorden vid floden Omblas inlopp i havet eller Palmizana på Pakleni otoci [Helvetesöarna] där ni bokstavligen är i en Medelhavets lustgård. Eller vad sägs om hamnen i Stari grad [Gamla staden] på ön Hvar eller i Komiza på Vis eller vid promenadstråket utmed havet i Korcula eller sunden vid Vela Luka och Lastovo. Det etsar sig fast i minnet men kan inte upprepas. Sådant måste alltid upptäckas på nytt.


VIKTIGT ATT VETA OM SEGLING I KROATIEN

Alltsedan tillblivelsen av yachting har det nutida båtfolkets föregångare seglat vid Adriatiska havets kroatiska kust. En gång i tiden förekom det nästan uteslutande rika yachtägare, berömda industripampar och krönta huvud. Allteftersom båtrörelsen utvecklats och demokratiserats, i synnerhet under 1970-talet, blir Adrias östkust resmål eller bashamn för fler båtar.

Nu registrerar Kroatien regelbundet insegling av flera tiotals tusen utländska båtar per år och ett tiotal tusen båtar under utländsk flagg har båtplats i kroatiska marinor. Alla båtägare är välkomna i Kroatiens territoriella hav; proceduren och reglerna kring inseglingen är enkla men måste så klart följas för att göra vistelsen så angenäm som möjligt.

De utländska båtägarnas segling i Kroatien regleras genom Sjöfartsstadgan och tillhörande föreskrifter. Efter insegling i kroatiska vatten måste man bege sig till närmaste tullstation vid havet och därefter köpa en vinjett hos hamnkaptensmyndigheten. Vinjetten tillåter segling i kroatiska vatten under ett år, räknat från dagen för köpet. På så sätt blir vinjetten i praktiken ett seglingstillstånd för kroatiska territorialvatten.

I vinjettpriset ingår avgifter för säkerheten i sjöfarten, fyrsystemet och administrationskostnader. Avgiften för sjöfartssäkerheten varierar med båtens längd och avgiften minskar om båten kommer till Kroatien flera år i rad. Under vinjettens giltighetstid kan båtbesättningen eller delar av den bytas ut, dock med högst dubbelt så många personer plus 30%, som enligt dokumentet för samma båt samtidigt får vistas ombord. I antalet inräknas inte barn under 12 år. Nya besättningsmedlemmar skrivs in i formuläret Crew list, som styrks hos hamnkaptensmyndigheten och som måste finnas ombord under båtens nyttjande. Innan båten lämnar Kroatien måste den avanmälas vid någon tullstation vid havet och sedan ta den kortaste vägen från de kroatiska territorialvattnen.

Följande tullstationer vid kusten är öppna året runt:
Umag, Porec, Rovinj, Pula, Rasa (Brsica), Rijeka, Mali Losinj, Zadar, Sibenik, Split, Ploce, Korcula, Dubrovnik, Vela Luka och Ubli. Under turistsäsongen öppnas även tullkontor i ACI marina i Umag, Novigrad, Sali, Bozava, Primosten, Hvar, Stari Grad på ön Hvar, Vis, Komiza och Cavtat. Där genomförs förtullning och passkontroll. Om båten av särskild anledning inte kan ta sig till någon av dessa hamnar bör den ta sig till närmaste hamnkaptensmyndighet. Även ägare till en båt som tagits in i landet landvägen skall vända sig till samma myndighet och där med stöd av vissa dokument köpa vinjetten som innebär seglingstillstånd.


Fartygets befälhavare måste äga förarbevis för fartyget, som skall vara i överensstämmelse med nationella regler i den stat vars flagg fartyget för eller i överensstämmelse med Republiken Kroatiens regler.

OMSORG OM SÄKERHETEN

Huvudansvariga för båtens och besättningens säkerhet är båtens kapten och besättningen själv. Det kan ändå vara bra att veta att det offentliga ansvaret för sjöfartens säkerhet, hindrande av olyckor och hjälp till nödställda vid olyckor eller haverier vilar på Nationella sök- och räddningscentralen, hamnkaptensmyndigheterna, polisens båtar liksom kroatiska marinen och specialiserade fartyg.
Nationella sök- och räddningscentralen till havs, med central i Rijeka, samordnar sök- och räddningsaktioner, vid behov även tillsammans med de angränsande staterna. I räddningsaktioner deltar, om det är nödvändigt, också marinen, fiskebåtar och andra fartyg som råkar befinna sig i närheten, liksom flygplan och helikoptrar.

För att kunna bistå någon som befinner sig i fara till havs är det ofta viktigast att hjälpinsatserna samordnas snabbt. Vid sidan om Centralen finns en dygnetruntjour i åtta hamnkaptensmyndigheter. Det är därför viktigt att i nödfall på eget eller någon annans fartyg så snart som möjligt larma någon av dem som ingår i räddningssystemet.

Dygnetruntjouren finns organiserad på radiokanalerna 16 och 10. Nationella sök- och räddningscentralen har också alltid telefonnumret 9155 ledigt och svarar också inom GMDSS-systemet. Förutom telefonnumret 9155 och kännedom om hur man nyttjar en radiostation och sänder anrop inom GMDSS-systemet, är det även bra att ha telefonnumren till hamnkaptensmyndigheter till hands. Dessa förfogar över 55 båtar för allvädersaktiviteter och i alla delar av Adriatiska havet.

Hamnkaptensmyndigheterna är för övrigt inte enbart till för nödsituationer - ni kan också vända er till dem om ni behöver väderleksuppgifter eller annan information. (I varje hamnkaptensmyndighet eller hos dess ombud kan ni få en fullständig lista över telefonnummer, inklusive ombudens nummer).

Kroatisk sjöpolis förfogar över ett fyrtiotal båtar, fördelade över sju polisdistrikt. Den kontrollerar den 950 kilometer långa statsgränsen och de inre farvattnen. Förutom kontrollen deltar sjöpolisen också i sök- och räddningsaktiviteter till havs. För sjöfartens säkerhet ansvarar även det statsägda företaget Plovput och Kroatiska hydrografiska institutet.

Plovputs grunduppgift är att underhålla sjöfartsrutter och radiotjänst och det ansvarar för alla fyrtorn och hamnljus, dvs för över 1 000 objekt inom havssignaleringen. Hydrografiska institutet utför vetenskapliga, utvecklingsinriktade och expertbetonade studier rörande sjöfartssäkerheten i Adriatiska havet, hydrografisk-geodetiska mätningar i Adriatiska havet och maringeodetiska uppgifter. Institutet projekterar och utarbetar sjökort och nautiska publikationer och utför oceanografiska utredningar och studier av havsbottens geologi.

Den största delen av kommunikationer till sjöss går fortfarande via radio. Sjöfartens radiotjänst underhålls av Plovput och meddelanden sänds via kustradiostationer i Rijeka, Split och Dubrovnik. I uppgifterna ingår: jourtjänst (VHF kanal 16 och VHF DSC kanal 70), radiotjänst för sjöfartens säkerhet (VHF radiotelefoni och NAVTEX-system), medicinska råd och hjälp (VHF radiotelefoni), kommersiell radiotjänst (VHF radiotelefoni) och radioservice för statliga myndigheter (Nationella sök- och räddningscentralen, hamnkaptensmyndigheter…).

Plovput är också inkopplat i arbetet med att modernisera sjöfartens telekommunikationer genom ett nytt Världssystem för skydd mot faror och för säkerheten till havs (GMDSS). Det finns regler om vilka fartyg som måste vara utrustade med en VHF-station.

MARINOR, SMÅ KLUBBÄGDA HAMNAR OCH KOMMUNALA FÖRTÖJNINGAR

I Kroatien finns för närvarande femtiofyra klassiska marinor avsedda att tillhandahålla kommersiella båtplatser permanent eller vid genomresa. De förfogar sammanlagt över 15 188 båtplatser och 4 338 platser i vagga. De marinor som byggts på senare år har alltfler båtplatser för stora båtar och megayachter. Ett större antal marinor befinner sig på projekteringsstadiet och denna typ av utbud utvidgas ständigt. Båtägarna har dessutom möjlighet att utnyttja båtplatser vid många förtöjningsplatser och mindre sport- och kommunhamnar och kajer som är organiserade för att ta emot mindre och större båtar, även inklusive megayachter.

Kroatiska marinor är i regel väl byggda och förlagda till utmärkta lokaliteter. Flertalet av dem är byggda under de senaste trettio åren. De finns antingen i större städer eller i vackra övikar, i huvudsak alldeles intill de mest intressanta och bland seglare mest omtyckta vattnen.

Det är svårt att hitta något att kritisera marinorna för, utom möjligen för det relativt begränsade antalet båtplatser för stora yachter. Den omständigheten förändras emellertid mycket snabbt då man i alla nya marinor bygger ett större antal platser för båtar med trettio meters längd och över. Vidare anpassar man en del äldre båtplatser för samma ändamål.

Marinornas båtplatser är säkra, byggda så att de kan stå emot alla oväder som kan dyka upp under året och de sköts om av erfaret, utbildat och utrustat båtfolk. Särskild uppmärksamhet ägnas
ankare, kedjor och delar av skrovet som finns under vatten. De kroatiska marinornas serviceprogram släpade tidigare efter i jämförelse med de övriga Medelhavsmarinorna, särskilt de franska, italienska och spanska. Läget har emellertid förändrats radikalt under det senaste tio åren.

Förutom bra båtplatser, vaggor, kranar och bockkranar finns alltfler förnämligt utrustade serviceverkstäder som kan utföra alla behövliga underhållsarbeten på båtar och yachts, från elektroniken och service och reparationer av motorer till skrovets underhåll och reparationer. I marinorna finns många krogar och kaféer, affärer för båttillbehör och handelslokaler och denna service blir bättre för varje år.

Många marinor har prestigefyllda Blå Flagg som visar att de tar miljövård på allvar. Man arbetar även mycket med en förnyelse och underhåll av de befintliga marinorna så att båtplatsernas kvalitet och säkerhet ständigt förbättras. Även förra året medförde många nyheter i detta avseende.

Båtägare har inga svårigheter hitta lämplig och säker plats för övernattning eller vistelse under flera dagar; så gott som överallt är det inte mer än ett tiotal sjömil till närmaste hamn eller ankringsplats. Marinorna ligger tätast på Istriens västkust och i området mellan Zadar och Vodice. På öarna är de mer tunnsådda. Flertalet av dem är öppna året runt men några mindre håller öppet endast under sommarsäsongen. Servicen som erbjuds varierar från ett grundpaket (Piskera, Zut) till de mycket utvecklade som bör tillfredsställa även kräsna seglare (Umag, Icici, Hramina, Frapa, Rijeka Dubrovacka).

Tjugoen kroatiska marinor tillhör ACI Club dd [AB], ett unikt företag i Medelhavsområdet. Man kan besöka hela Adriatiska havets ostkust genom att segla mellan denna kedjas olika marinor. De övriga marinorna är i huvudsak fristående, utom marinorna Dalmacija och Borik i Sukosan och Zadar samt Tribunj och Kremik i Tribunj och Primosten som tillhör samma ägare.

Båtplatsernas dags- eller årspris varierar med marinans kategori, dess läge och årstid. Man kan räkna med att ett dygns vistelse för en 11 till 12 meter lång båt kostar mellan 25 och 55 euro medan årsavgiften för en sådan båt uppgår till mellan 2 300 och 6 000 euro. Båtplats under ett dygn för en 15 till 16 meter lång båt kostar mellan 50 och 75 euro och årsavgiften uppgår till mellan 4 000 och 8 500 euro.

Ett alternativ till nyttjande av kommersiella marinor kan här och var vara någon förenings- eller kommunmarina. Trots att de i regel är upptagna av egna båtar kan man ofta hitta någon tillfälligt ledig plats för båtar på genomresa. Sådana möjligheter förekommer i Veruda i Pula, kring Rijeka (lilla hamnen 3 maj), i Zadar (marina Vitrenjak), i marinorna Zenta och Spinut i Split, som skiljer sig mycket litet från de kommersiella marinorna. Deras prisnivåer ligger på ungefär halva priset och uppåt jämfört med de kommersiella marinorna. Trots att många sport- och kommunmarinor är byggda för egen hand och med hjälp av medlemmarnas insatser är de, med något enstaka undantag, av hög kvalitet. Om det finns någon skillnad i antalet hygienutrymmen uppvägs detta av den goda familjära atmosfären och inte så sällan av ett större antal tjänster än i de klassiska kommersiella marinorna. Flertalet båtplatser i sådana små hamnar är reserverade för klubbåtarna men varje hamn har även ett antal båtplatser för uthyrning. Många av klubbåtarna är dessutom ute på segling under säsongen, vilket underlättar för folk på genomresa att hitta en ledig plats även under den värsta sommarträngseln.

Under sommaren kan man komma över en och annan uthyrbar båtplats även i segel- och fiskarföreningars små hamnar. Sålunda kan det löna sig söka båtplats i exempelvis Orsan i Dubrovnikhamnen Gruz, i Arbun i Makarska, i den lilla hamnen Zurkovo i Rijeka eller i fiskarföreningen Delfin i Verudahamnen i Pula. Vid insegling måste man höra av sig till tillsyningsmannen som sköter om båtplatser i klubben och känner till om det finns lediga platser. Den som får en sådan gör en rejäl besparing. Som regel betalar man kring 30 procent av beloppet som man måste räkna med för en båtplats i en marina.

Många båtägare byter gärna ut marinor mot små lokala hamnar, hjärtat i orter vid havet som helt behållit sin atmosfär. Sådana kajer finns överallt i Adriatiska havet och de mest populära är de i Cavtat, Gruz i Dubrovnik, Vela Luka på ön Korcula, i städerna Hvar och Stari Grad på ön Hvar, i Vis och Komiza på ön Vis, i Trogir, Primosten, Sibenik, Zlarin på ön med samma namn, Sali på Dugi otok [Långa ön] eller mer norrut i Mali Losinj på ön Losinj, samt i Istrien i Rovinj, Vrsar, Porec eller Novigrad.

Båtplats vid dylika kajer kan ofta bli en riktig upplevelse – sida vid sida med de inbitna seglarnas farkoster eller de inhyrda segelbåtarna kan man ofta även hitta superlyxiga yachter bebodda av världsstjärnor som njuter av den privata sfär som fortfarande är möjligt att skapa i Kroatien.

Kajerna är vanligtvis utrustade med allt som behövs för en säker och bekväm vistelse. Nästan alla har vatten- och elanslutningar och morings och alldeles intill brukar man finna restauranger med färsk fisk, kaféer, torghandel och fiskhandel. Det är bara synd att båtplatserna snabbt tar slut. Även här betalar man givetvis platsen (efter båtens längd i meter, för katamaraner i regel det dubbla) men priserna är något lägre än i marinorna – i regel mellan 2 och 5 euro per meter löa. Här och var i de mindre ösamhällena kan man fortfarande bli angenämt överraskad av att kunna förtöja båten vid kajen alldeles gratis, även om det måste medges att det händer alltmer sällan.

Man kan även hitta båtplats på de många förtöjningsplatser som på senare år byggts i övärlden. De är i huvudsak iordningsställda i mindre orter på öar eller i väl skyddade vikar som t ex Kukljice på Ugljan eller Omisalj på Krk. Sådana förtöjningsplatser är försedda med bara en del av det som ingår i de klassiska marinornas utrustning. De tilltalar emellertid just med sin miljö, ett mindre antal förtöjda båtar och, givetvis, det lägre pris som båtplatsen betingar.

Även i Kroatien gäller den goda seden att anmäla sin ankomst på kanal 17 vid insegling till en marina. Man bör även anmäla sig i de kommunala små hamnarna. Fördelen är att man får reda på om det finns plats ledig och att båten säkert tas emot vid kajen.

Även om marinorna och kommunala hamnar erbjuder bekvämligheter, finns det knappt någon båtägare som under sin segling inte önskar tillbringa någon natt i ensamhet för ankare i någon tilltalande vik. Kroatien erbjuder många sådana tillfällen. Som redan påpekats finns det i den kroatiska delen av Adriatiska havet ca 1 500 vikar där man kan ligga för ankare. Av dessa är ca 200 sådana att de kan tjäna som ankarplats för ett tjugotal och fler båtar. I många av dem finns bojar vid vilka man förtöjer yachter.

Dylika ankarplatser sköts i regel om av koncessionärer och förtöjningen vid bojen betalas. Upplysning om detta finns i regel uppsatt på land och den som tar betalt för förtöjningen måste på er begäran uppvisa fullmakt för att göra det. Priset för en sådan båtplats är i regel mellan en och en och en halv euro per löpmeter båt. Koncessionärerna vid sådana ankringsplatser anskaffar i regel grundläggande livsmedel och upptar avfall från båten.

Kroatiska marinor är organiserade inom Kroatiska nautiska turistföreningen. Flertalet marinor har också egna webbsidor.


CHARTER

Uthyrning av båtar, med eller utan skeppare, är en av de snabbast växande näringsgrenarna i Kroatien. Under de senaste tio åren har antalet chartrade båtar ökat från fem hundra till ca tre tusen, under det att flertalet uthyrningsbåtar är mellan fyrtio och femtio fot långa. Anledningarna till denna kraftiga tillväxt är givetvis den kroatiska kustens lämplighet för segling och dess skönhet liksom möjligheten att under en, två eller tre veckors segling med inhyrd båt uppleva många olika landskap.

Charterverksamhet i Kroatien får utövas endast av företag registrerade i Kroatien och med uthyrningsbåtarna under kroatisk flagg. Det finns över 150 sådana företag. De är i kroatisk, utländsk eller blandad ägo och till största delen förfogar de över nya och moderna båtar. Bland dem finns även kroatiska dotterbolag till de mest kända charterföretagen i världen. Ca åttio procent av charterbåtarna är segelbåtar medan resten består av olika sorters motordrivna fartyg, i huvudsak motoryachter. Anställda i de i Kroatien verksamma charterföretagen är oftast erfarna sjömän och skeppare. En detaljerad lista över samtliga charterföretag registrerade i Kroatien återfinns i broschyrerna Törns in der Adria, Sailing in Croatia, La Voile en Croatie och Crociera nell Adriatico Croato, som utges av More Magazin, den kroatiska tidskriften för sjöfart och båtar. Den största delen av dessa företag återfinns också på webbsidorna för Kroatiska handelskammaren [Hrvatska gospodarska komora, www.hgk.hr]. Man kan också hitta dem i något av sökprogrammen på Internet genom att fylla i ”croatia charter” eller ”croatia sailing”.

Ni bör alltid kontrollera att företaget som hyr ut båten är registrerad i laga ordning, vilket bäst framgår av koncessionen för bedrivande av charterverksamhet. Denna måste finnas bland båtdokumenten. Det är också viktigt att samtliga besättningsmedlemmar är ordentligt inskrivna i crew list.

För att kunna hyra en båt i Kroatien som ni skall föra som skeppare, måste ni besitta antingen ett båtförarintyg som utgivits i enlighet med föreskrifterna om sjöfart i det egna landet eller ett bemyndigande från Republiken Kroatien (A, B, C). Om båten är utrustad med en sjöradio UKV-RTF (VHF), måste någon av besättningsmedlemmarna ha det erforderliga tillståndet att arbeta med den.
Givetvis kan man segla in i Kroatien med en båt inhyrd i något annat land. I sådant fall tillämpas regler som gäller insegling av fartyg under främmande flagg. I praktiken betyder det att en charterbåt med gällande vinjett fritt kan segla i kroatiska vatten under villkor att den under tiden inte byter besättning.

MOTORSEGLARE

Vid sidan av segling med egen eller inhyrd yacht börjar alltfler välja att kryssa med motorseglare. Olika typer av segelfartyg har i århundraden varit det huvudsakliga medlet för sjöfart och transport av människor och varor i Adriatiska havet. När ångfartygen gjorde sitt inträde försvann dock inte segelbåtarna, utan anpassades genom att få inbyggda motorer och gång på motor och med segel kombinerades. Så har de fortsatt att byggas till våra dagar.

Under de senaste fyrtio åren har dock flertalet segelfartyg omorienterat sig på transport av utflyktsresenärer och organiserade flerdagskryssningar. För att passa för detta ändamål har segelfartygen byggts om, restaurerats och utrustats med moderna navigationshjälpmedel medan utrymmena för passagerare anpassats till turisternas behov. Numera finns i Kroatien över 170 motorseglare med en längd på mellan 15 och 45 meter och med sammanlagt över 6 100 bäddar.

Ca två tredjedelar av motorseglarflottan organiserar i huvudsak endagsutflykter, medan en tredjedel sysslar med flerdagskryssningar. Att vistas en eller två veckor ombord på en sådan båt är en särskild upplevelse. Besättningarna tar varje dag sina gäster till en ny ort på någon ö eller vid kusten och medan man fördriver dagarna med bad i de vackraste vikarna lagar kockar specialiteter från Dalmatien, norra kustområdet eller Istrien, att nersköljas med gott vin. Det förklarar varför alltfler turister återvänder år efter år till sin bracera eller trabakul, som de inhemska kallar sina motorseglare.


VÄDERLEKSPROGNOS

Den som styr båten bör åtminstone två gånger om dagen uppmärksamt följa och analysera den väderleksprognos som är avsedd för sjöfolk. Man kan ta reda på prognosen i TV- och radionyheterna, på Internet och över mobiltelefonnätet eller genom weatherfax. Det vanligaste sättet är dock via båtens radiostation.

Det statliga Hydrometeorologiska institutet, närmare bestämt dess Meteorologiska sjöfartscentrum i Split, har varit i gång under de senaste femtio åren. Det sänder oavbrutet den aktuella väderleksprognosen över kustradiostationernas och hamnkaptensmyndigheternas kanaler. Prognosen uppdateras tre gånger om dagen, kl 5, 12 och 18 och avser de närmaste 12 timmarna, respektive därpå följande 12 timmarna, räknat från tiden för uppdateringen. Kustradiostationer sänder väderleksrapporten vid exakt bestämd UTC-tid. I Adriatiska havet hör man både de kroatiska och de italienska kustradiostationerna.

Även hamnkaptensmyndigheterna sänder väderleksrapporten och varningar för sjöfarande oavbrutet över sina VHF-kanaler. Rapporten upprepas automatiskt på fyra språk, med en liten paus mellan varje omgång, och uppdateras fyra gånger om dagen.


De mest kompletta väderleksprognoserna för sjöfarande, med en rad uppgifter, kartor och satellitfoton återfinns numera på Internet. Det statliga hydrometeorologiska institutets prognos kan man se på webbsidan www.meteo.hr, och de som intresserar sig för prognoser över vindarnas riktning och styrka kan gå direkt till en särskilt detaljerad prognos på www.prognoza.hr/aladin_prognoza.html. Det är denna prognos som oftast används av seglare.

Det finns också många främmande sajter med prognoser för Adriatiska havet. I det här sammanhanget bör den mest detaljerade och nyttigaste meteorologiska servicen på Internet vara
www.weatheronline.co.uk. För båtägare är det ett riktigt nöje att ta del av deras sidor med rubriker som ”Maps”, ”Sailing” och ”Expert Maps”, fyllda med klimatologiska data, rådande väderlekssituationer och sjudagarsprognoser för våra viktigare städer. Här finns också möjlighet att få prognosen för ett bestämt område, framtagen med tabeller över vindens riktning och hastighet i tretimmarsintervaller och för de kommande sju dagarna.

BÅTGENOMGÅNGAR OCH UNDERHÅLL

För att försäkra sig om en ostörd och angenäm segling är det viktigt för både båtägare och charterföretag att förbereda sina båtar och yachts ordentligt inför seglingssäsongen, så att eventuella driftstörningar eller fel under färden kan avhjälpas snabbt och bra. Just i detta avseende har Kroatien på senare år gjort väsentliga framsteg. Utmed hela kusten finns numera många auktoriserade serviceverkstäder som sysslar med båtmotorer och båtutrustning samt segelmakeri. Deras arbetare genomgår fortlöpande
vidareutbildning för att hänga med de tekniska nyheterna. En del skeppsvarv och underhållsvarv har utrustning för att utföra alla slags arbeten kring underhåll och periodvisa genomgångar av stora och mycket påkostade yachts. De mest kända är skeppsvarvet Punat på ön Krk, skeppsvarvet Heli i Pula, underhållsvarvet NCP i Sibenik och skeppsvarvet Betina på ön Murter.

Har du frågor?
Vänd dig gärna till Marija Bakovic på Kroatiska Turistbyrån:
tel: 08-53 48 20 80
e-post: marija.bakovic@visitcroatia.nu
 

Kroatiska Turistbyrån|Kungsgatan24, 111 35 Stockholm|tel:+ 46 8 53 48 20 80|fax+46 8 20 24 60|e-post:croinfo@telia.com| web:www.visitcroatia.nu|www.croatia.hr